Minskad sjukfrånvaro vid endometrios fokus för ny patientstudie på Akademiska

Ungefär var tionde kvinna drabbas av endometrios, en sjukdom som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern.

Många kvinnor med endometrios är sjukskrivna i långa perioder. I vår inleds en studie på Akademiska inriktad på mer aktiva, långsiktiga rehabiliteringsinsatser.

Många får problem med långvarig smärta och behandlas med morfinpreparat som kan skapa beroende och leda till långa perioder av sjukskrivning. I en ny studie på Akademiska sjukhuset prövas mer aktiva rehabiliteringsinsatser för att möjliggöra för fler att komma tillbaka i arbete.

– Dagens rehabiliteringsstöd räcker inte för en stor grupp kvinnor med endometrios. Vi ser att många faller tillbaka i sjukskrivning. Vår förhoppning är att läkemedelsbehandling i kombination med en mer långsiktig, arbetsinriktad rehabilitering ska minska sjukskrivningarna och bidra till att kvinnorna mår bättre, säger Matts Olovsson, överläkare och forskare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

2009 var han med och startade landets första endometrioscentrum på Akademiska sjukhuset. Idag finns liknande centra/team även i Stockholm, Malmö, Göteborg, Falun och Östersund med flera städer. Planer på att samla och stärka kompetensen i form av endometriosteam finns även på andra platser.

Endometrioscentrum på Akademiska har cirka tio nya patientbesök i veckan. Många kvinnor remitteras hit från andra delar av landet. Teamet har ett nära samarbete med sjukhusets smärtcentrum vilket också avspeglas i den nya patientstudien som startar till våren. Patienter kommer att rekryteras på mottagningen medan smärtcentrum bistår med rehabiliteringskoordinatorer och stöd från bland annat fysioterapeuter och kuratorer.

Ett vanligt symtom vid endometrios är kraftig smärta i samband med mens. För vissa kvinnor är smärtan så kraftig att TENS, massage och receptfria läkemedel inte räcker som lindring. De kan då erbjudas receptbelagda preparat, exempelvis morfin eller morfinliknande substanser som kan skapa ett beroende.

Långvarig smärta beror på förändringar i nervsystemet som i kombination med psykologiska och sociala faktorer vidmakthåller smärttillståndet.

Enligt Matts Olovsson behövs mer kunskap om hur kvinnor med långvarig smärta, som behandlas opioider, ska komma åter i arbete.

I studien lottas kvinnorna till två grupper, där den ena får traditionell smärtbehandling och stöd av rehabiliteringskoordinator att upprätta en plan för återgång i arbete. Den andra gruppen får dessutom handledning och träning i kommunikation och problemlösning på arbetsplatsen samt fysisk träning för att klara prioriterade arbetsuppgifter. Dessutom kommer arbetsgivaren ges utbildning för att aktivt kunna stödja långsiktig återgång i arbete. Sammanfattningsvis vill forskarna pröva en ny modell med aktiva, stödjande insatser från rehabiliteringskoordinator och arbetsgivare där en tydlig plan upprättas med arbetsträning anpassad efter individens önskemål och förutsättningar.

– Opioidbehandlingen pågår ofta under långa perioder vilket har visat sig vara förknippat med låg arbetsåtergång och svårigheter att bibehålla arbetsförmåga. Samtidigt vet vi att arbete kan vara en skyddande faktor för beroendeutveckling. Studiens syfte är att undersöka detta och samtidigt få ökad kunskap om hur en effektiv, arbetsinriktad rehabilitering kan utformas, förklarar Matts Olovsson och fortsätter:

– Långa sjukskrivningsperioder innebär inte sällan att man blir ensam och tappar kontakten med vänner. Vissa kvinnor tvingas flytta hem till föräldrarna eftersom de inte har råd med egen lägenhet. Med ett mer kvalificerat stöd under längre tid hyser vi förhoppning om att fler kvinnor ska kunna ha kvar eller återfå arbetsförmågan.

Patientstudien inleds under våren vid endometriosmottagningen (kvinnokliniken) och smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset samt på vårdcentralen Ekeby Hälsocenter. Pernilla Åsenlöf, professor vid Uppsala universitet, är ansvarig för projektet som finansieras via Vetenskapsrådet och AFA Försäkring.