Norden bäst på hållbara sjukhus – kan bli ännu bättre
Hem NYHETER Norden bäst på hållbara sjukhus – kan bli ännu bättre

Norden bäst på hållbara sjukhus – kan bli ännu bättre

Publicerat av: Redaktionen

Business Finland arrangerade en träff med rubriken ”Därför ska hållbar hälso- och sjukvård bli nästa tillväxtområde för Sverige och Finland”.

Norden bäst på hållbara sjukhus – kan bli ännu bättre

Region Skåne bygger förutom i Malmö också sjukhus i Lund, Helsingborg och Hässleholm, förutom cirka 700 mindre bygg- och installationsprojekt varje år. Bild: Region Skåne

De båda länderna har redan mycket hög kompetens att bygga för en hållbar sjukvård.

Vi kan bli ännu bättre och givetvis också ta chansen att exportera både kunnande och lösningar.

Den inledande presentationen hölls av Daniel Eriksson, vd för Nordic Center for Sustainable Healthcare. Det är en oberoende organisation som bland annat arbetar för att byggandet av nordisk sjukvård ska ut på den internationella marknaden i större utsträckning. Daniel Eriksson hänvisade till FN:s globala hållbarhetsmål och gällande klimatmål.

Globalt orsakar sjukvården 4,8 procent av koldioxidutsläppen, jämfört med cirka 3 procent för flyget. I Norden är miljöbelastningen från sjukvården lägre, men potential finns ändå till förbättringar av bland annat byggnader, logistik och kemikalieanvändning.

– Vi betraktar hållbar sjukvård som ett nytt innovationsområde, berättade Daniel Eriksson. Och ett nytt fält för forskning och utveckling.

De nordiska ländernas fördelar finns bland annat i hårda lagkrav, bra byggteknik, innovativa företag och ett holistiskt tänkande. Länderna kan basera en ökad export på bland annat hållbara och innovativa sjukhus samt smarta digitala lösningar.

Nordic Centre for Sustainable Healthcare tar fram ett virtuellt universitetssjukhus. Sjukhuset använder enbart teknik som redan är kommersialiserad i Norden, och blir världens grönaste och mest hållbara sjukhus.

Nya Sjukhuset i Malmö

Därefter presenterades ett antal pågående byggprojekt. Anna Vesterberg, som är energi- och miljöspecialist på Regionfastigheter i Skåne, redovisade Regionfastigheters förvaltningsuppdrag, byggverksamhet och miljömål i form av klimatneutralitet, hälsosam miljö, hållbart användande av resurser och en stark miljöprofil.

Lars Nihlén, som är chef för strategiska projekt hos Regionfastigheter, berättade om Nya Sjukhuset i Malmö, som ska emot sin första patient 2025. Det präglas av generalitet, flexibilitet och möjligheter till ombyggnad. NSM blir det modernaste sjukhuset i Sverige. Miljöarbetet under byggnationen har tre fokusområden: material, transporter och energi. Sjukhuset ska certifieras för Miljöbyggnad nivå Silver och nivå Guld för energiprestanda. Riskkemikalier ska fasas ut. Högst 5 procent av materialen får innehålla ämnen med farliga egenskaper. Kravet följs upp under byggprocessen.

För transporter ställs hårda krav på entreprenörer, bland annat i form av krav på att motorerna ska klara Euro 6 och Euro VI, och använda Ecopar som bränsle. Energiprestanda för byggnaderna ska ligga 40 procent under BBR-krav och all primärenergi ska vara fossilfri. Det befintliga Malmö sjukhus har redan under senare år minskat energianvändningen rejält och fortsätter att spara energi.

Region Skåne bygger också sjukhus i Lund, Helsingborg och Hässleholm, förutom cirka 700 mindre bygg- och installationsprojekt varje år.

Högsbo sjukhus i Göteborg

Mikaela Lenz, hållbarhetsstrateg hos Västfastigheter, presenterade Högsbo sjukhusområde både gällande det befintliga Högsbo Sjukhus och det framtida Högsbo Specialistsjukhus. Hållbarhetsarbetet tar sikte på energiprestanda, klimatavtryck och återanvändning, hälsofrämjande i kombination med biologisk mångfald, samt uppförandekod och riskmaterial.

Det generella målet för energiprestanda (fastighets- och verksamhetsenergi) är 60 kWh/kvm•år vid nyproduktion av fastigheter inom Västfastigheter. För Högsbo Specialistsjukhus är det projektspecifika målet satt till 83 kWh/kvm•år (i ett högspecialiserat sjukhus förbrukas mer energi). För att Högsbo specialistsjukhus ska nå dit installeras energilager och värme återvinns mellan byggnaderna. Minst 5 procent av fastighetsenergin ska komma från sol-el.

För de nya byggnaderna lyckas Västfastigheter tillsammans med byggentreprenören utan extra kostnader minska klimatavtrycket genom relativt enkla åtgärder:

* Grön betong för delar av konstruktionen. Minus 6 ton koldioxidekvivalenter.
• Tunnare väggar. Minus 16 ton koldioxid e.
• Ihåliga bjälklag. Minus 415 ton koldioxid e.
• Byggnadsstål (med låg EPD). Minus 86 ton koldioxid e.

Man ställde krav på EPD:er från leverantörerna.

Återanvändningen från rivning omfattade ett stort antal tegelstenar, vilket sparade 17 ton koldioxid e.

Västfastigheter upphandlar alltid mot krav enligt Code of Conduct.

– Kraven är extremt svåra att följa upp hos alla entreprenörer och deras underleverantörer, berättade Mikaela Lenz. Vi jobbar nu också med punktinsatser och bedömer byggvaror och material enligt Byggvarubedömningen.

Fråga efter EPD:er och om sådana inte finns hos leverantören, fråga efter data som visar att leverantören har kontroll över innehåll och ursprung. Detta är arbetssätt som gör att man tar några steg framåt, och Västfastigheter arbetar vidare för hållbart byggande.

Finska föregångare

Paula Martikainen, som är underhållschef för Ylä-SOTE kommungrupp, berättade om sjukhuset i Lisalmi som byggs 2016-23. Projektet genomförs i samarbete med buildingSMART Finland och använder nationella Common BIM Requirements. Den första av fyra etapper byggdes utan att använda BIM och de följande med BIM, och Paula Martikainen betonade betydelsen av BIM för att hantera alla data. Hållbarhetsarbetet omfattade bland annat riskbedömning av kemikalier i byggvaror samt uppföljning av avfall under byggnationen. Sjukhuset byggs med stort beaktande för att underlätta i förvaltningsskedet och att upprätthålla hållbarhet även då.

Tapani Idman, som är avdelningschef hos Granlund Oy, redogjorde för konsultföretagets insats under bygget av det nya universitetssjukhuset i Uleåborg. Kraven på sjukhuset omfattade bland annat optimalt inneklimat, energiåtervinning och mycket höga krav för renrum och operationsrum. BIM används under både projektering, byggnation, underhåll och förvaltning.

– Digitalisering var en nyckelfaktor inte minst för kostnadskontroll under hela projektet, avslutade Tapani Idman.

Av Kjell-Arne Larsson

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>