33 procent av svenskarna har upplevt ”korridorsålderism”, det vill säga nedvärderande åldersskämt på befintlig eller tidigare arbetsplats.
Det är främst män och yngre som både deltar och själva drabbas av den här typen av jargong.
Det framkommer av en ny Sifo-undersökning genomförd av hygien- och hälsobolaget Essity.
Rapporten Åldersperspektivet är en del av Essitys mångfalds- och inkluderingsarbete. Här har företaget låtit TNS Sifo fråga dels över 1000 svenskar i sysselsättning, dels nära 900 HR-chefer, en mängd åldersrelaterade frågor.
Resultatet visar bland annat att 33 procent av arbetstagarna har upplevt så kallad ”korridorsålderism” på befintlig eller tidigare arbetsplats, det vill säga att någon pratat om ålder på ett skämtsamt eller nedvärderande sätt. Fler män (35%) och unga i åldern 20–29 (41%) har vittnat om korridorsålderism än kvinnor (31%) och äldre i åldern 60–69 (21%).
Unga och män bidrar till ”korridorsålderism” – och är mest utsatta
19 procent har hört nedvärderande eller skämtsamma kommentarer om kollegors ålder på jobbet men inte deltagit i det själva. 11 procent medger att de har utsatt andra för det, något som framför allt män (13%) och personer i åldern 20–29 (14%) svarar. Nästan lika många (10%) uppger sig ha drabbats själva av ”korridorsålderism”. Även här drabbas, intressant nog, flest män (11%) och personer i 20-års åldern (12%).
- Att förlöjliga sina kollegor på grund av deras ålder kan bidra till en otryggare och mer exkluderande arbetsmiljö som både försämrar kulturen och företagets attraktionskraft. Det är viktigt att både arbetstagare och chefer är uppmärksamma på den typen av jargong och att man bryter mönstret snabbt, säger Pia Höök, ansvarig för mångfald-, jämställdhets- och inkluderingsfrågor på Essity.
John Mellkvist, författare och frontfigur i debatten om ålderism, menar att korridorsålderism inte bara är vanligt förekommande utan mer eller mindre accepterat på svenska arbetsplatser.
- Ålder är inte bara den vanligaste formen av diskriminering, det är också den mest tillåtna. Sexism och rasism exempelvis har vi lärt oss att reagera på, medan ålderistiska pikar, skämt och kommentarer oftast passerar som oskyldiga. Detta vardagsbeteende underblåser en ålderistisk kultur vilket i förlängningen kostar samhället enorma belopp, både i hälsokostnader och uteblivna intäkter säger John Mellkvist.
Från undersökningen:
Har du någonsin upplevt ”korridorsålderism” på befintlig eller tidigare arbetsplats, det vill säga att någon pratar om ålder på ett skämtsamt eller nedvärderande sätt?
Ja, jag har hört det men inte deltagit själv 19%
Ja, jag har deltagit i det 11%
Ja, jag har upplevt att det riktats mot mig 10%
Nej 57%
Vet ej 9%
Ja (summering) 33%
Bas 1084
