En ny undersökning bland läkare och sjuksköterskor visar att hela 98 procent i de undersökta länderna sa sig ha känslor på olika nivåer som i förlängningen kan kopplas till utbrändhet.
I Norden uppger mer än hälften av läkarna att man arbetar över 40 timmar i veckan.
I flera år har trycket på vårdpersonal ökat – med en åldrande befolkning, ökade dokumentationskrav och sedan en global pandemi ovanpå det. Förra året gjorde SVT en kartläggning som visade att sjuksköterskorna i Sverige jobbat nästan 2,2 miljoner timmar övertid under de första 8 månaderna av 2020. Nu har HIMSS, Healthcare Information and Management Systems Society, och Nuance frågat över 400 läkare och sjuksköterskor i tio olika länder, däribland Sverige, om stressfaktorer och utbrändhet i vården.
98 procent, i de undersökta länderna, säger sig ha känslor på olika nivåer som i förlängningen kan kopplas till utbrändhet. På frågan om covid-19 påverkat situationen svarade 88 procent av de tillfrågade att det hade förvärrat problemet.
– Pandemin har uppenbarligen ökat stressnivån och det arbete som vårdpersonal har varit tvungna att göra. Det är denna stress och överbelastning som, när den är omfattande och ihållande, leder till symtom vi förknippar med utbrändhet – känslor av utmattning, ökat mentalt avstånd från sitt jobb och minskad effektivitet, säger Jesper Hessius, läkare och CMO Nuance Nordics.
HIMSS genomförde också kvalitativa telefonsamtal med läkare och sjuksköterskor för att bättre förstå deras perspektiv. Det som bidrar till uppbyggnaden av stress, överbelastning och i slutändan utbrändhet är allt ifrån personalbrist till adminstration. En nyckelfaktor som lyfts i undersökningen är arbetsbelastningens omfattning. En tidigare studie vid universitetet i Zaragoza i Spanien har kopplat långa arbetsveckor på över 40 timmar till större risk för utbrändhet; 88 procent av läkarna och 43 procent av de sjuksköterskor som deltog i Nuance och HIMSS undersökning uppgav att de befinner sig på fel sida om den här 40-timmarsgränsen.
Tittar man på Norden svarade 54 procent av läkarna att man arbetar mer än 40 timmar per vecka med risk för negativa effekter som kronisk trötthet, stress, ångest, dålig sömnkvalitet, depression och utmattning som följd. Läkare i Belgien och Nederländerna rapporterar högst siffra, med 67 procent av de svarande som arbetade mer än 40 timmar. I Frankrike är siffran 47 procent och i Tyskland 45 procent.
63 procent av respondenterna i Norden uppger att dokumentation och journalskrivning är starkt bidragande orsaker till utmattning och känsla av utbrändhet. Journal of the American Medical Informatics Association har publicerat en artikel som kopplar utbränd vårdpersonal till krav på ökad dokumentation i samband med bredare implementation av journalsystem i USA.
– AI och digital teknik kan ha en enorm potential att bidra till att minska bördan och tiden som spenderas på rutinartad dokumentation. Detta kommer att ge vårdpersonal mer tid att fokusera på de viktigaste uppgifterna i sitt arbete: att hjälpa och vägleda sina patienter, säger Lene Søvold som är psykolog.
HIMSS har identifierat flera nyckelfaktorer som är avgörande för att balansera vårdpersonalens arbetsliv. Dessa inkluderar bland annat arbetsbelastningen, förutsägbarheten för skiftarbete, effektiviteten inklusive dokumentation, stöd från personal och ledarstil. Beroende på hur dessa aspekter hanteras kan ledningen av en vårdorganisation skapa en mindre stressbenägen eller stressgivande arbetsmiljö.
