Rättsmedicinalverket om differentierad felmarginal vid medicinska åldersbedömningar

Svenska Läkaresällskapet är engagerad i frågan om medicinska åldersbedömningar och har bland annat ifrågasatt om de tillämpade metoderna (MR-knä samt tandröntgen) är vetenskapligt sunda samt om de medger tillräcklig precision.

Mikael Sandlund, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik.

Till synes verkar Rättsmedicinalverket nu acceptera en differentierad felmarginal, och förhoppningsvis förändrar och förtydligar de sitt skrivsätt i utlåtandena.

Rättsmedicinalverket har regeringens uppdrag att utföra medicinska åldersbedömningar som en del i Migrationsverkets utredning om ålder. Det gäller asylsökande som enligt Migrationsverket inte lyckats göra det troligt att de är under 18 år.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har under flera år engagerat sig i frågan och ifrågasatt om de tillämpade metoderna för åldersbedömningar (MR-knä samt tandröntgen) är vetenskapligt sunda, om de medger tillräcklig precision samt det sätt som RMV i sina utlåtanden hanterar osäkerheten runt bedömningarna. Under 2018 uppvaktade SLS generaldirektören för RMV och erbjöd oberoende experthjälp, som RMV senare tackade nej till med hänvisning till att Justitiedepartementet skulle tillsätta en utredning. En utredning som såvitt känt ännu inte är tillsatt.

I juni 2019 läggs en skrivelse ut på RMV:s hemsida med titeln ”Sammanställning av det vetenskapliga underlaget om medicinsk åldersbedömning av personer med manligt kön baserat på magnetkameraundersökning av knä- och tandröntgen”.

Av denna skrivelse framgår att 19.7% av undersökta pojkar/män i åldern 17-18 år kan förväntas ha slutna tillväxtzoner i antingen tand eller knä, och därmed riskerar att bli felaktigt bedömda som att undersökningen “talar för” att vederbörande är över 18 år.

Tidigare har RMV angett en generell felmarginal på ca 10 % utan att tydliggöra hur man beräknat denna siffra. Mikael Sandlund, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik kommenterar.

– Det är positivt att RMV nu synes acceptera en differentierad felmarginal, och förhoppningsvis även förändrar och förtydligar sitt skrivsätt i utlåtandena, säger Mikael Sandlund.

Då får de myndigheter som tar emot utlåtandena en bättre möjlighet att värdera svaren, vilket i sin tur bör tala för stärkt rättssäkerhet för de asylsökande som genomgår medicinska åldersbedömningar.

– Den planerade offentliga utredningen av åldersbedömningar i asylärenden bör givetvis snarast tillsättas, eftersom en rad oklarheter består, som är väsentliga ur både ett medicinskt professionsperspektiv och ett rättssäkerhetsperspektiv, avslutar Mikael Sandlund.