Varje år undersöks hur svenskar använder internet, datorer, telefoner och surfplattor.
Men de flesta undersökningar visar nästan inget om hur det är för personer med olika funktionsnedsättningar.
Därför har vi på Begripsam sedan några år undersökt just det. Och vi ser att det finns stora skillnader och ett glapp mellan hur personer med och utan funktionsnedsättning använder internet, smarta telefoner, datorer och surfplattor. Vår undersökning kallas Svenskarna med funktionsnedsättning och internet, SMFOI.
Nu behöver vi din hjälp. Årets enkätundersökning är igång. Sprid vidare och/eller svara själv, om du har en funktionsnedsättning och vill berätta hur du använder internet.
På vår sajt kan du också resultaten från föregående års undersökningar.
https://www.begripsam.se/inter…
Länk direkt till enkäten:
https://survey.alchemer.com/s3…
En sammanfattning av resultaten från undersökningen 2019:
- Den digitala klyftan etableras i unga år och bestårlivet ut.
- En tredjedel av personerna med funktionsnedsättningtycks inte ha något sätt att identifiera sig digitalt.
De har varken Mobilt BankID eller någon annane-legitimation. Det är i huvudsak yngre ochmedelålders personer med funktionsnedsättningsom ingår i denna grupp. Bland personer utanfunktionsnedsättning är motsvarande siffra 6% och enmycket stor andel av dessa är äldre. - Att en tjänst för att legitimera sig för att utförabankärenden har blivit en del av samhälletsinfrastruktur för andra samhällstjänster och livsviktigadigitala tjänster skapar stora tillgänglighetsproblem.
- Det digitala utanförskapet påverkas avfunktionsnedsättning men kan inte förklaras avfunktionsnedsättning. Det finns personer med sammasvårigheter som är fullt delaktiga och som inte ärdelaktiga alls.
- Indikatorer för digitalt utanförskap är att ha slutatskolan tidigt, vara arbetslös eller äldre. För personermed funktionsnedsättning är det dessutom en ökadrisk om man har gått i särskola, är i aktivitetsersättning,sysselsätts på daglig verksamhet, bor på särskiltboende, är man eller har låg inkomst.
- Banktjänster och e-handel verkar ha blivit svårare,jämfört med undersökningen 2017.
- Personer med funktionsnedsättning är mer aktiva påsociala medier än personer utan funktionsnedsättning.
- Störst svårigheter med internet har den som harspråksvårigheter, svårigheter kopplade till intellektuellförmåga och till bristande synförmåga.
Vi ser en betydande digital klyfta mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning.Storleken på klyftan varierar beroende på fråga och typ avfunktionsnedsättningar. Men i många fall är skillnaden runt 30%,och skillnaderna finns i alla åldersgrupper.
Det finns stora andelar i varje granskad grupp som:
- rapporterar olika typer av svårigheter.
- regelbundet tar hjälp av andra för att utföra saker på internet.
- använder internet mindre än personer i motsvarande gruppsom inte har funktionsnedsättning.
- inte känner sig fullt delaktiga i det digitala samhället.
