Unikt hörseltest kan hjälpa många: ”Mer pålitligt”

De hörseltest som används i dag har inte förändrats så mycket sedan de lanserades på 1950- och 1960-talet.

Unikt hörseltest kan hjälpa många: ”Mer pålitligt” 1
Erik Witte, doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper.

Med stöttning från Social Impact Lab utvecklar doktoranden Erik Witte just nu ett nytt test, som han hoppas ska ge personer med hörselnedsättning bättre vård.

– Det är ett mer pålitligt sätt att utvärdera insatser, som till exempel hörapparatanpassning.

Örebro universitets Social Impact Lab – ett idéutvecklingsprogram som drivs inom Örebro universitet Holding AB – finns till för att hjälpa forskare och undervisande personal att utveckla sina innovationer och idéer med målet att lösa olika samhällsutmaningar.

En av årets deltagare är Erik Witte, universitetsadjunkt och forskarstuderande vid Institutionen för hälsovetenskaper. Han har sedan 2015 arbetat med ett utveckla ett unikt hörseltest, som han nu med hjälp av Social Impact Lab vill ta ut på marknaden.

– Tekniken i de nuvarande testen är ifrån 1950-talet och det inspelade materialet som man presenterar för patienterna kommer från 1960-talet. Det har kommit nyare test sedan dess, men ingen av dem har slagit igenom. Så nu, när jag kommer med ett test som är ännu mer annorlunda, är det en stor utmaning att försöka få in det i klinisk användning, säger Erik Witte.

1,5 miljoner svenskar har problem med hörseln

Unikt hörseltest kan hjälpa många: ”Mer pålitligt” 2
Mats Eriksson, medie- och kommunikationsforskare.

Många personer med hörselnedsättning upplever hinder för kommunikation och även delaktighet i olika sammanhang i livet. Eftersom så många som 1,5 miljoner svenskar har problem med sin hörsel, har Erik Wittes test stor potential att göra nytta i samhället.

Skillnaden mellan Eriks test och de nuvarande testerna är hur känsligt de mäter taluppfattning. I de gamla testerna får patienterna antingen lyssna på och repetera ord eller hela meningar. Sedan mäter man hur många ord eller hur stor del av meningarna som uppfattades.

– Mitt test mäter inte på helordsnivå, utan på språkljudsnivå. Det är väldigt flexibelt, så man kan ställa in att enbart mäta exempelvis högfrekventa språkljud. Då får man ett känsligt instrument som även kan upptäcka mindre förändringar. Det är ett mer pålitligt sätt att utvärdera insatser, som till exempel hörapparatanpassning, säger Erik Witte.

Det innebär att audionomen vet exakt vilka språkljud som patienten har problem med och på så vis kan justera insatserna för att förbättra just de delarna.

– I Social Impact Lab har vi ägnat våren åt att slipa på våra idéer och förbättra olika aspekter. Min plan under hösten är att skapa en utvärderingsversion i samarbete med en hörcentral, som ett första steg mot att kunna implementera testet i klinisk användning.

Kriskommunikation i fokus: ”Extra aktuellt”

En av de andra deltagarna i Social Impact Lab är Mats Eriksson, medie- och kommunikationsforskare och lektor vid Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Hans idé handlar om att utveckla ett verktyg som ska hjälpa kriskommunikatörer. Både under en kris, genom förslag och lärdomar utifrån andra krishändelser, men också efter en kris, genom utvärdering.

I och med Coronakrisen har risk- och kriskommunikation hamnat i fokus i hela samhället.

– Corona gjorde ju mitt arbete extra aktuellt. Alla är just nu engagerade i risk- och kriskommunikation och många kommunikatörer har stora utmaningar. Samtidigt är min idé beroende av samspel mellan sådana som jobbar med kriskommunikation och de är förståeligt fullt upptagna med akut arbete i nuläget, säger Mats Eriksson.

Utifrån din kompetens, hur tycker du att kriskommunikationen kring Corona har fungerat?

– Det är en utmaning att anpassa kommunikationen till alla olika grupper för att de ska förstå sin roll i smittspridningen. Inledningsvis handlade mycket i mediernas skildring om medelklassens smittspridning, som skidresor till påsk och sommarstugesemestrar, något som är svårt för alla grupper i samhället att relatera till. Jag tycker också man kan vara kritisk mot att det tog tid innan man lyckades språkanpassa kommunikationen på exempelvis 1177. Men där har man gjort mycket efter hand och utökat.

Corona – en megakrishändelse

Unikt hörseltest kan hjälpa många: ”Mer pålitligt” 3
”Det känns viktigt att akademin tar en tydlig roll i den kedjan och bidrar till en kunskapsdriven utveckling när vi funderar på nya lösningar”, säger Åsa Allard.

En så stor händelse som Coronapandemin kommer att skapa unika lärdomar inför framtida kriser, tror Mats Eriksson.

– Det här kommer måla om kartan för oss som jobbar med risk- och kriskommunikation. Men det är också en slags megakrishändelse. Det kommer att fortsätta hända mer ”vardagliga” saker – som till exempel bakterier i vattnet – som man också måste informera om och förbereda sig för som kriskommunikatör.

Åsa Allard, verksamhetsledare för Social Impact Lab, har nu öppnat anmälan till nästa års grupp.

Därmed kan forskare och utbildande personal, samt affilierade till Örebro universitet som har en anställning inom Region Örebro län, ansöka om en plats och få stöd att arbeta med sina sociala innovationer.

– Social Impact Lab har ett särskilt fokus på innovationer som kan möta sociala utmaningar. Det är ofta komplexa utmaningar på många sätt, inte minst på grund av av det ofta blir många aktörer och processer som måste samverka från individ till samhällsnivå. Det känns viktigt att akademin tar en tydlig roll i den kedjan och bidrar till en kunskapsdriven utveckling när vi funderar på nya lösningar, säger Åsa Allard.