Bättre samverkan mellan privat och offentlig vård, tydligare krisledarskap och större handlingsfrihet i förhållande till det politiska ansvaret.
Det är 1 245 vårdchefers recept på hur samhället kan undvika den extrema belastning på vården som Covid -19 gav upphov till och som vi nu ser konsekvenserna av trots att pandemin klingar av.
Jenny Wibacke
Det visar en ny rapport från Ledarna inom Vård och Omsorg, en branschförening inom fackförbundet Ledarna.
Pandemin innebar en extrem ansträngning för hälso- och sjukvårdens anställda. Vården klarade av de akuta faserna av pandemin men nu ser vi de efterföljande konsekvenserna som är mycket allvarliga: personalbrist på grund av toppnoteringar i sjukskrivningar, uppskjuten vård, risker i patientsäkerheten och problem med kompetensförsörjningen.
– De lärdomar som drygt tusen vårdchefer drar av att leda verksamhet under en brinnande pandemi är väsentliga för att samhället nästa gång ska slippa de tuffa efterdyningar vi nu står mitt upp, säger Jenny Wibacke, ordförande i LiVO.
Hur kan vi förhindra att nästa kris blir lika påfrestande för vården och därmed får de stora konsekvenser vi nu ser? Så här svarar 1 245 vårdchefer på den frågan:
- Bättre samverkan mellan privat och offentlig vård. I den frågan anser bara en fjärdedel av cheferna att det fungerat bra eller mycket bra.
- Tydligare krisledarskap. I 131 av de 512 fritextsvaren nämns tydlighet i någon form. Det kan handla om tydligare information, roller, rutiner, mandat och ansvar.
- Större handlingsfrihet i förhållande till det politiska ansvaret. Drygt 4 av 10 chefer tycker inte att de haft handlingsfrihet.
– En viktig slutsats är också att arbetet kan organiseras på ett bättre sätt, säger Jenny Wibacke. För att mildra konsekvenserna av framtida kriser krävs förbättrade förutsättningar för chefer att leda: mindre personalgrupper, en renodling av chefernas arbetsuppgifter och fungerande stödfunktioner.
