Omkring 25 000 svenskar drabbas varje år av hjärtinfarkt och ungefär en fjärdedel av dem dör eller utvecklar hjärtsvikt, som är ett allvarligt och livshotande tillstånd.
Ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att det går att förutsäga dödsfall och insjuknande i hjärtsvikt efter hjärtinfarkt med hjälp av artificiell intelligens (AI).
Upptäckten kan användas för att förbättra hjärtvården.
– Hjärtsvikt orsakar stort lidande och förkortar livet för dem som drabbas. Den här forskningen pekar mot möjligheten att rädda fler liv genom att identifiera riskindivider och sätta in behandling i ett tidigt stadium efter hjärtinfarkt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
David Erlinge och Moman Aladdin
I ett samarbete med kliniker runtom i landet har forskare från Lund skapat en AI-algoritm som kan förutsäga dödsfall och insjuknande i hjärtsvikt under det första året efter en hjärtinfarkt. Algoritmen bygger på artificiell intelligens i form av ett så kallat neuralt nätverk, eller neuronnät. En metod utvecklad med nervsystemet som förebild och som ibland kan lösa problem som inte kan hanteras med redan kända algoritmer. Den aktuella AI-algoritmen innehöll 21 variabler inkluderande bland annat ålder, kön, medicinsk historia, tidigare behandlingar, sjukhuskarakteristika och medicinering efter utskrivning.
Studien har genomförts med hjälp av det svenska kvalitetsregistret Swedeheart och är baserad på data från 140 000 patienter som insjuknade i hjärtinfarkt under åren 2008–2017, som har testats på 30 000 danska patienter. AI-algoritmen visade sig förutspå rätt för 74 procent av patienterna när det gäller död och 62 procent av patienterna när det gäller hjärtsvikt. Algoritmen kunde utesluta dessa tillstånd med 97–99 procent säkerhet.
– Det stora antalet patienter gör vår studie till den största i sitt slag och helt unik i och med att resultaten har validerats mot 60 procent av samtliga hjärtinfarkter under samma tidsperiod i Danmark, säger David Erlinge, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
– Resultaten kan användas till att förbättra hjärtinfarktvården med hjälp av intensiv behandling och uppföljning av riskindivider och förbättra prognosen för de drabbade, säger Moman Aladdin, försteförfattare och forskare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
