Internationella studier visar att personalen i icke vinstdrivna äldreboenden tenderar att vara tryggare och mindre stressade.
– De anställda kände mer förtroende för och ville i större utsträckning stanna kvar på icke vinstdrivande boenden, säger Tomas Lindmark, doktorand vid Högskolan i Gävle.
Forskarna undersökte 17 studier, från Europa, USA, Israel och Taiwan och kunde se större tendenser till stress hos vårdpersonalen i vinstdrivna äldreboenden.
– Vi såg också ett större förtroende för organisationen hos personalen i icke vinstdrivna boenden, samt en större vilja vara kvar både inom yrket och på arbetsplatsen, säger Tomas Lindmark.
Tidigare studier, framför allt från USA, har visat att det ofta finns en lägre personaltäthet i vinstdrivna äldreboenden.
– Då cirka 80 procent av kostnaden för ett äldreboende är personalkostnader, är det den man behöver dra ner på för att göra vinst. Och med mindre personal finns risk för ökade arbetskrav, mindre tid, mer stress och flera arbetsuppgifter.
Tre kommuner upphandlar – helt olika utfall
Forskarna i Gävle har tittat på hur tre kommuner i Sverige upphandlar särskilda boenden och fann att det såg helt olika ut. De större kommunerna upphandlade på kvalitet, men de mindre på pris. Den kommun som gick på pris, där lägsta pris i princip vinner, hade gjort det ända sedan 90-talet.
– Bara att det finns en skillnad är problematisk för ambitionen om jämlik omsorg i särskilt boende. När endast priset gäller finns risk att man drar ner på antalet anställda eller personalförutsättningarna. Det har också uttryckts att oavsett hur de presterat så blir det en ny upphandling, där lägst pris återigen vinner.
Samtidigt, menar Tomas Lindmark, att det också där kommunerna tävlar om kvalitet finns risk för ojämlikhet. En kommun med lite bättre resurser kan ha högre kvalitetskrav då den ger de privata aktörerna bättre förutsättningar ekonomiskt för att kunna erbjuda det, medan dessa krav kan vara väldigt låga i en annan kommun.
– Om vi ska ha en jämlik omsorg, oavsett vart man bor, ska man bemötas av ett visst antal personal och få personcentrerad omsorg. Vissa forskare säger att den kommunala variationen är så stor att varje kommun nästan kan ses som en egen välfärdsstat i Sverige, att det gått så långt.
Extremt personalbehov i närtid
Äldreomsorgen kommer att behöva extremt mycket mer personal de närmaste 5-10 åren, när 40-talisterna kommer in på särskilt boende.
Just nu undersöker Tomas hur chefer och personal på svenska boenden vill förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö för att få fler att söka sig till yrket.
– Vill vi få in mer ungdomar, mer personal, så måste vi belysa hur otroligt viktigt deras arbete är. För det är många som trivs och gör ett bra jobb, detta skulle jag verkligen vilja skrika ut i en megafon, säger Tomas Lindmark.