Karolinska Universitetssjukhuset har fått rikssjukvårdsuppdraget att utföra vissa typer av barn- och ungdomskirurgi.
För sjukhuset innebär det ett tillskott på 40–50 patienter per år och ett ansvar att driva och utveckla vården inom patientgrupperna vidare.
Det var i december som beslut fattades om att ett rikssjukvårdsuppdrag för vissa patientgrupper inom barn- och ungdomskirurgin skulle delas mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus. I patientgruppen ingår barn med vissa typer av medfödda missbildningar så som diafragmabråck, missbildningar på matstrupen, bäckenbotten, tarm och urinvägar. Det är små patientgrupper men som vårdas under en längre period.
– Det är resurskrävande grupper som oftast har behov av intensivvård och i vissa fall av ECMO, en sorts hjärt- och lungmaskin, som upprätthåller andningen. Vi har en väldigt välutvecklad ECMO-avdelning i den nya sjukhusbyggnaden, vilket har varit en av orsakerna till att vi tilldelats uppdraget, säger Tomas Wester, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
För Karolinska Universitetssjukhuset betyder rikssjukvårdsuppdraget att man nu kommer att kunna operera större volymer och därmed öka kvaliteten på vården.
– Rikssjukvårdsuppdraget bygger i grunden på att man centraliserar en kirurgisk åtgärd. Men villkoren för att få de här tillstånden omfattar att man både får ansvar för att planera, genomföra och att följa upp vården, säger Tomas Wester.
Att Karolinska Universitetssjukhuset nu tar emot fler patienter inom diagnosgrupperna tror han inte bara kommer att öka möjligheterna att utveckla tekniken och upparbeta en bred kompetens. Det förväntas även att man bedriver forskning inom området.
– Forskningen var ett av de områdena där vi skilde ut oss i utvärderingen av vilka sjukhus som skulle tilldelas riksuppdraget. Forskningsverksamheten granskades av två internationella experter som båda valde att rangordna Karolinska Universitetssjukhuset högst. Det är vi mycket glada för, säger Tomas Wester.
