Efter ett år med pandemin är det få som ifrågasätter behovet av digitala kontaktvägar till vården. Men var står svensk hälso- och sjukvård när det gäller digitalisering idag? Hur nära vision e-hälsa 2025 är vi?
– Det har hänt otroligt mycket inom vården under det senaste året, men vi är fortfarande långt ifrån att prata om en verklig digital transformation, säger Erica Bonns, medicinskt ansvarig på Visiba Care.
Sedan covid-19 upptäcktes i Sverige i början på förra året har de flesta regioner infört digitala mötesformer, men bredden av digitala tjänster som erbjuds varierar fortfarande stort över landet. Visiba Care, som sedan starten 2014 levererat sin digitala vårdplattform till bl.a. 12 av Sveriges regioner, har sett ett ökat behov av digitala lösningar som kan komplettera det digitala mötet. Bland annat har automatiserade verktyg som effektivt kan hänvisa patienter till rätt vårdresurs och vårdnivå efterfrågats.
Behovet att kunna hantera det ökade kravet på en mer tillgänglig vård resulterade i att företaget under 2018 började utveckla Red Robin, ett verktyg för automatiserad anamnes och triagering.
– Vi började utveckla Red Robin då vi såg de utmaningar som en ökad tillgänglighet medförde för våra kunder, säger Erica Bonns. Automatisering handlar inte om att ersätta det mänskliga mötet, tvärtom – det handlar om att uppnå bättre kvalitet och ökad kunskap om patienten och samtidigt reducera den stora administrativa bördan som idag ligger på vården.
Idag används Red Robin för automatiserad anamnesupptagning inom primärvården i tre av Sveriges regioner och ytterligare två regioner står i startgroparna. Anamnesupptagningen hanteras via en automatiserad chatt mellan patienten och Red Robin, och beroende på hur vårdorganisationen valt att konfigurera tjänsten, hänvisas patienten vidare till lämplig vårdresurs. Till skillnad från statiska formulär utvecklas Red Robin kontinuerligt. Med hjälp av artificiell intelligens kan verktyget anpassa dialogen efter årstider och förekomst av symptom. Frågor om säsongsinfluensa eller allergier ersätter varandra efter naturliga cykler. Den behandlande vårdutövaren får ett betydligt bättre underlag inför det faktiska mötet, oavsett om mötet är fysiskt eller digitalt.
Möjligheten att spara individualiserade data är dock fortfarande begränsad. Tekniken finns, men dess tillämpning begränsas av juridiken.
– Det finns förstås flera utmaningar med den här typen av teknik. Att det inte är tillåtet att spara eller dela individualiserade data mellan vårdgivare begränsar potentialen, men samtidigt är det ju viktigt att vi värnar om människors integritet. Det är en balansgång. Vi som arbetar kliniskt måste också lära oss tekniken och undersöka var vi kan skapa värden utifrån dagens förutsättningar. Detta är framtiden, men mer forskning inom området behövs, menar Erica Bonns.
Vad blir den stora skillnaden för patienten?
– Den största skillnaden för patienten är att hen får en större kontroll. Många patienter uppskattar möjligheten att i lugn och ro kunna svara på frågor inför besöket. När dessa frågor dessutom baseras på tidigare svar ökar tilliten till teknikens förmåga att sammanställa rätt information.
Erica Bonns arbetar även som barnläkare på akuten och ser stora fördelar i att föräldrar redan i förväg tänker igenom barnets allmäntillstånd och tidigare sjukdomshistoria. Dels underlättas vårdpersonalens arbete, dels ökar patientsäkerheten genom en individanpassad anamnes där följdfrågor anpassas efter tidigare svar.
Kan det vara så att vuxna patienter kan ha lättare att svara ärligt på obekväma frågor, som frågor om livsstil, om den som frågar är en robot?
– Ja, det är jag övertygad om. Vi som arbetar inom vården vet av erfarenhet att patienter inte alltid svarar objektivt på frågor som ställs i mötet med läkaren. Det kan handla om känslor som skuld eller skam, eller att man helt enkelt vill göra sin behandlande läkare nöjd, säger Erica Bonns.
Erica Bonns tror inte att digitalisering eller robotar kommer att ta över sjukvårdspersonalens arbete, men menar att tekniken skapar förutsättningar för bättre och mer fokuserade vårdbesök, vilket gynnar både patienter, vården och samhället i stort.
Av Hanna Brodda