Att stötta hjärtinfarktpatienter med en digital applikation för egenrapportering av olika livsstilsrelaterade och medicinska värden inom hjärtrehabiliteringen (sekundärprevention) har förbättrat blodtrycket och gett positiva effekter på kostvanor de första månaderna efter hjärtinfarkt.
Det visar en randomiserad multicenter-studie utförd i Skåne och Umeå.
Studien omfattade totalt 150 patienter och pågick i 6 månader där 101 patienter lottades till interventionsgruppen och 49 patienter till kontrollgruppen. Den genomfördes på tre hjärtmottagningar i Sverige, i Lund, Malmö och Umeå.
– Resultaten pekar på potentialen i att erbjuda alternativa metoder för att uppnå bättre måluppfyllelse i hjärtrehabprogrammet, säger Margrét Leósdóttir, forskningsledare och överläkare i kardiologi på Skånes universitetssjukhus.
Dödlighet i samband med hjärtinfarkt har gått ner de senaste decennierna. Däremot finns ett ökat antal överlevare som behöver stöd och hjälp med beteendeförändringar för att inte drabbas av ytterligare kardiovaskulära händelser.
Margret Leosdottir_ Halldora Ogmundsdottir_
Det var överraskande att se sekundära utfall som innebär positiva ändringar i blodtryck, blodfetter och levnadsvanor. Man såg en större sänkning av blodtrycksvärden i interventionsgruppen efter sex till tio veckor jämfört med gruppen som enbart erhöll sedvanlig vård. Interventionsgruppen hade också bättre själv-rapporterade kostvanor, dvs de åt mer fisk och mer frukt jämfört med kontrollgruppen.
– Vi såg skillnader i blodtrycket mellan interventions- och kontrollgruppen. En möjlig anledning till de förbättrade blodtrycksvärdena är större följsamhet till blodtryckssänkande mediciner, säger Halldóra Ögmundsdóttir Michelsen, specialistläkare och förstaförfattare till studien. Ökat patientengagemang och egenansvar skulle också kunna förklara de observerade skillnaderna, fortsätter hon.
– Att använda digitala hjälpmedel efter hjärtinfarkt är ett spännande alternativ, då det kan ge positiva effekter på hantering av riskfaktorerna såsom blodtryck, kost, rökning och fysisk aktivitet samt öka effektiviteten i vården. Sammantaget kan man säga att studieresultaten stödjer vidare utveckling av eHälsa inom hjärtrehabiliteringen, säger Margrét Leósdóttir.
Det digitala verktyget LifePod består av två delar, ett beslutsstödsystem för vården och en individanpassad patientapplikation för patienten. Vårdgivaren vet automatiskt vilka patienter som mår bra, vilka som behöver observeras och vilka som är i behov av en medicinsk åtgärd.
– Det är en milstolpe och en bekräftelse att LifePod och hela konceptet ’patientuppföljning på distans’ visar klinisk evidens för hjärtpatienter och har medicinsk inverkan på en sådan viktig faktor som blodtryck. Det lägger grunden för nya möjligheter för trygg vård i hemmet av patienter som är i behov av kontinuerlig uppföljning, säger Titti Lundgren, vd på Cross Technology Solutions som utvecklar eHälsoplattformen LifePod.
