[HÄLSOPARTNER] För fem år sedan formulerades Vision E-hälsa 2025 med målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Detta innebär bland annat att vården ska bli bättre på att nyttja ny teknik som artificiell intelligens (AI).
AI nyttjas alltmer inom första linjens vård för automatiserad insamling av symtom och hänvisning. Det är bra och viktiga satsningar att patienter hänvisas till rätt profession direkt, att sjuksköterskor inte behöver spendera tid i telefon och att onödig administration tas bort genom digitalt samarbete. Men utvecklingen får inte stanna där. Vården måste ta höjd för framtida möjligheter redan idag för att inte riskera en hämmad utveckling på sikt.
Johan Gustafson, vd på Visiba Care och Erica Bonns, medicinskt ansvarig på Visiba Care
Vision E-hälsa 2025 formulerades för mer än fem år sedan. Idag har vi kommit längre än vad vi visste var möjligt då. Pandemin gjorde att man agerade snabbt och kraftfullt, ett handlingssätt som riskerar att tappas bort nu när vårdbehov som skjutits upp ska adresseras. Om vi blickar ytterligare framåt i tiden är det enda vi kan veta med säkerhet att vi kommer att ha helt nya digitala möjligheter att generera verksamhetsnytta.
Här spelar teknikvalet och infrastrukturen vi bygger en central roll, detta gäller inte minst valet av AI-teknik, exempelvis som beslutsstöd men framför allt i samband med medicinsk triagering. Valet handlar slutligen om vad vi vill lösa och för vem – inte bara idag, utan även imorgon. Vill vi nå önskade effektmål om en mer precisionsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård, är det oerhört viktigt att vi förstår skillanden i vad teknikvalet möjliggör.
En sannolikhetsbaserad AI-modell, såsom ett bayesiskt nätverk, gör att det är enkelt att koppla på och lägga till processer – även sådana vi ej kan förutse. Här visar nätverksmodeller sin styrka jämfört med statiska modeller, som beslutsträd, där man når en slutgren som det inte går att bygga vidare på. Nätverksmodellerna möjliggör kontinuerligt lärande där flera olika relationer mellan symptom, diagnoser och riskfaktorer tas i beaktning.
Ny information kan enkelt läggas till och anpassas efter till exempel årstider och förekomst av symptom. Lika enkelt som det idag är att koppla på tekniker som bild- och röstigenkänning, kommer det vara att arbeta med AI som kan ställa diagnoser när regulatoriska förutsättningarna kommer på plats.
AI kan göra bilden av patientens tillstånd mycket mer objektiv om den sätts i ett sammanhang. Mätvärden såsom vitalparametrar är närmast värdelös information utan kontext. Det är i interaktionen mellan patientens symtom, historik, livsstil, omgivning och vitalparametrar som det verkliga mervärdet skapas. Ett sådant sammanhang är svårt att uppnå utan en nätverksbaserad modell för AI. Precis som läkare gör mer än att prata med en patient, kan AI appliceras för mer än att ställa om en telefonkö till en chatt. Olika flöden bör kunna integreras sömnlöst, precis som när läkaren både tar hänsyn till patientens egen berättelse och de egna undersökningsfynden. Bara så kan AI verkligt avlasta vården på ett patientsäkert sätt.
Innovation måste vara redo att kopplas på där behoven finns. Det är inte möjligt om vården låser in sig till beslutsträd och AI-återvändsgränder. Det handlar om en resursförflyttning där digitala lösningar måste kunna effektivisera för vården och inte bara skapa fler parallella flöden.
Ett mål inom e-hälsa bör och kan inte vara statiskt. Kunskapen och förmågan att agera innovationsdrivet måste gå hand i hand. Ska vi fortsätta att vara bäst på e-hälsa även efter 2025 måste vi säkerställa att de teknikval vi gör i dag inte bromsar framtida möjligheter.
Johan Gustafson, vd på Visiba Care
Erica Bonns, medicinskt ansvarig på Visiba Care
