Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en app som stöttar kvinnor till en hälsosam viktuppgång och livsstil under graviditeten. Nu har forskarna utvärderat appen och publicerat resultaten i två vetenskapliga artiklar. Användning av appen bidrog till förbättrade matvanor. Appen hade också en positiv effekt på viktuppgången i den grupp gravida som hade övervikt eller fetma.
– En graviditet är ett läge i livet då många försöker göra det bästa för sig själv och sitt barn. Det känns viktigt att kunna erbjuda ett verktyg som är förankrat i forskning. Vår vision är att appen ska kunna vara en hjälp för både mödravården och gravida kvinnor och ge ett bra stöd för hälsosamma levnadsvanor, säger Marie Löf, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV, vid Linköpings universitet, som har lett forskningen.
Det är normalt att gå upp en del i vikt under graviditeten. Vad som är ”lagom”, eller rekommenderad viktuppgång, påverkas av hur mycket kvinnan väger före graviditeten. Både för stor och för liten viktuppgång kan vara negativt.
– För hög viktuppgång under graviditeten ökar risken för havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes, men också för senare övervikt hos både mamman och barnet. Samtidigt är en för låg viktuppgång kopplad till ökad risk att barnet föds för tidigt eller är litet vid födseln, säger Johanna Sandborg, doktorand vid Karolinska Institutet och anknuten till Linköpings universitet, och huvudförfattare till de båda aktuella artiklarna som har publicerats i tidskriften JMIR mHealth and uHealth.
Forskarna betonar att det handlar om att ge stöd för gravida att ha en hälsosam livsstil under graviditeten. I appen finns både träningsguide, stöd för att hålla koll på kosten och fysisk aktivitet, stöd för att förändra vanor, recept och information. Den har utvecklats av ett team med nutritionister, dietister, barnmorskor, läkare, fysioterapeuter, beteendevetare och datautvecklare.
För att utvärdera effekten av att använda appen har forskarna nu gjort en studie där drygt 300 gravida kvinnor i Östergötland deltagit. Hälften har fått standardvård inom mödravården (kontrollgrupp), och häften har dessutom fått tillgång till appen (interventionsgrupp). Tidigare liknande studier på mobilappar har oftast fokuserat på gravida kvinnor med övervikt och fetma, alltså högt BMI (kroppsmasseindex). Men i den aktuella studien ingick kvinnor från alla BMI-kategorier. Alla deltagarna fick registrera sin fysiska aktivitet och vad de åt (med verktyget Riksmaten FLEX som tagits fram av Livsmedelsverket) vid graviditetsvecka 14 och ungefär sex månader senare. Forskarteamet mätte också bland annat kvinnornas vikt, längd och andel kroppsfett vid båda tidpunkterna.
– Gruppen som använde HealthyMoms-appen åt lite hälsosammare i slutet av graviditeten än vad kontrollgruppen gjorde. Det andra vi ser är att i interventionsgruppen gick kvinnorna med övervikt och fetma före graviditeten upp i genomsnitt 1,7 kilo mindre i vikt jämfört med kontrollgruppen. Vi ser det som väldigt positivt att vår app kan bidra till en effekt som liknar den som man sett i studier som har utvärderat mer personalintensiva och resurskrävande insatser, säger Marie Löf.
Forskarna gjorde också intervjuer med 19 av kvinnorna som fått tillgång till appen. Intervjustudien visade att studiedeltagarna upplevde att appen innehöll värdefulla verktyg i en bra kombination och att de kunde lita på appens innehåll tack vare att det var en trovärdig avsändare bakom den.
– Nu har vi ett evidensbaserat, utvärderat verktyg som man skulle kunna använda i vården så att det kommer till nytta för gravida kvinnor och vårdpersonal, säger Marie Löf.
Forskarna jobbar med att hitta en lösning för att kunna sprida HealthyMoms-appen bredare. De arbetar också för att ta fram versioner på fler språk än svenska. Tillsammans med somalisktalande och arabisktalande medarbetare jobbar forskarna med att inte bara översätta informationen, utan också anpassa verktyget för olika grupper.
Även Pontus Henriksson, Eva Flinke, Emmie Söderström vid Linköpings universitet har haft stor roll i projektet. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) och Strategiska forskningsområdet vårdvetenskap (SFO-V) vid Karolinska institutet och Umeå universitet.
